Förskottssemester är något som varje arbetsgivare har möjlighet att erbjuda men det är inget som de måste göra.

Om man får förskottssemester får man vara ledig med bibehållen lön men får inget semestertillägg som man får vid ordinarie semester.

Värdet av varje dag beräknas med 4,6% av månadslönen.

Oavsett anställningsgrad och hur länge man har varit anställd har man alltid rätt till 25 semesterdagar.

Har man börjat sin anställning under intjänandeåret räknar man fram antal betalda semesterdagar enligt följande formel:

(Antal anställningsdagar under intjänandeåret) / 365 dagar × 25 dagar (semesterrätten) = betalda semesterdagar.

Man avrundar alltid uppåt till närmsta heltal.

Om man har en tidsbegränsad anställning kortare än 3 månader får man inte semesterdagar utan i stället en så kallad semesterersättning, ett extra tillägg på lönen.

Detta tillägg är minst 12% på den lön man har tjänat totalt. Det spelar ingen roll om man jobbat en dag eller en hel sommar, man har alltid rätt till semesterersättning.

Ersättningen kan betalas ut i samband med varje löneutbetalning eller i samband med anställningens upphörande, senast månaden efter att anställningen upphört.

Semesterersättningen är en laglig rättighet och går inte att förhandla bort i anställningsavtalet.

Generellt semesterår pågår oftast mellan 1 april och 31 mars och det är pågående semesterår som lägger grunden för nästa semesterårs betalda semesterdagar.

Påbörjar du din anställning under pågående intjänandeår kommer du inte ha tillgång till betalda semesterdagar förrän vid semesterårsavslutet nästkommande år, under förutsättning att företaget inte erbjuder förskottssemester.

Vid ett generellt semesterår måste semesterdagar först tjänas in innan de kan tas ut.

Anledning	Begränsning
Arbetsskada	Ingen begränsning
Sjuk	180 dagar år 1 och 2
Smittbärare	180 dagar/år
Tillfällig föräldrapenning (VAB)	120/180 dagar (ensamstående)/år
Föräldraledighet	120 dagar/barn, 180 dagar för ensamstående
Civilförsvarstjänst	60 dagar/år
Graviditetspenning	50 dagar
Närståendevård	45 dagar

Om man arbetar deltid har man semesterdagar i proportion till hur mycket man arbetar.

Enligt lagen har alla rätt till 25 dagars (fem veckors) semester. Om man jobbar tre dagar i veckan har man alltså 15 semesterdagar, eftersom det inte krävs lika många lediga dagar för att få ihop fem veckors ledighet.

Om du avslutar din anställning och har semesterdagar kvar att ta ut ska du ha semesterersättning för dessa dagar.

Under uppsägningstiden har du rätt att ta ut semester om den redan är beviljad.

De semesterdagar man har kvar vid anställningens slut betalas ut på slutlönen, senast en månad efter att anställningen har upphört.

Om anställning pågår i högst tre månader kan man avtala om att semesterersättning betalas ut i stället för semester.

Semesterersättningen är 12% tillägg på lönen för utebliven semester.

Är din anställning längre än 3 månader har du rätt till semester.

Som timanställd har du inte automatiskt rätt till semesterledighet.

Du har däremot rätt till semesterersättning på minst 12 % av din lön.

Det ska vara tydligt redovisat på din lönespecifikation vad som är lön och vad som är semesterersättning.

Vid sjukfrånvaro efter dag 14 är det Försäkringskassan som tar över ansvaret och betalar ut sjukpenning.

Sjukpenningen dag 15–90 baseras på din SGI, Sjuklönegrundande inkomst. SGI beräknas: årsinkomst × 0,97 upp till en årsinkomst på 10 prisbasbelopp. 10 prisbasbelopp är taket för ersättningen vilket gör att SGI:n även vid högre årsinkomster beräknas på 10 prisbasbelopp.

Enligt vissa avtal kan arbetsgivaren kompensera inkomstbortfallet genom att även dag 15–90 betala ut sjuklön med en viss procent.

Försäkringskassan har mer information om sjukfrånvaro efter dag 90.

• Månadslön är ett fast belopp som alltid betalas ut i samband med en avtalad period. På lönen tillkommer sedan semester, övertid och andra tillägg, medan man gör avdrag för frånvaro på grund av till exempel sjukfrånvaro, föräldraledighet och vård av barn.
• Timlön innebär att ett fast belopp för varje arbetad timme betalas ut. Precis som med månadslön görs tillägg och avdrag.
• Ackordslön förekommer, men är inte lika vanligt längre. Ackordslön är ofta en kombination av tid, antal eller lönsamhet.
• Bonus har blivit allt vanligare. Förutom en fast del som månadslön får den anställde en rörlig del baserad på till exempel företagets resultat.
• Provision är kopplad till din individuella prestation och dina resultat.

Vid en särskild visstidsanställning (SÄVA) har du en tidsbegränsad anställning som arbetsgivaren kan använda utan särskilda skäl.

Huvudregeln är att om du har haft en SÄVA hos samma arbetsgivare i totalt 12 månader under en femårsperiod, övergår anställningen automatiskt till en tillsvidareanställning (konvertering).

Semester och semesterlön gäller som för andra anställda. Viktigt att notera att en månad alltid är 30 dagar, vilket betyder att ett år är 360 dagar. Den sammanlagda anställningstiden räknas oavsett om det är en lång sammanhängande anställningsperiod eller flera korta. Om man gör fler än tre arbetspass under en månad räknas tiden emellan som anställningstid.

Med övertid menas arbetstid som överstiger den ordinarie arbetstiden enligt ditt schema eller kollektivavtal.

Övertidsersättning är den extra ersättning du får när du arbetar utöver din ordinarie arbetstid.

Det är kollektivavtalet som anger när arbete räknas som övertid samt vilken ersättning som ska betalas. Ersättningen kan variera beroende på när övertiden utförs, till exempel om den sker på vardagar, kvällar eller helger. Har företaget inget kollektivavtal är det en överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare.

• Tillsvidareanställning är den vanligaste anställningsformen och innebär att anställningen gäller tills vidare, utan något i förväg bestämt slutdatum. Den kan sägas upp enligt gällande lag eller kollektivavtal.
• Tidsbegränsad anställning (även kallad visstidsanställning) gäller under en bestämd period eller för ett särskilt uppdrag. Vanliga former är särskild visstid, vikariat, säsongsanställning eller anställning för ett särskilt projekt.
• Provanställning används ofta som en inledande period för att både arbetsgivare och arbetstagare ska kunna pröva samarbetet. En provanställning får pågå i högst sex månader (om inget annat anges i kollektivavtalet) och övergår i en tillsvidareanställning om inget annat sägs. Senast 2 veckor innan provanställningens slut ska beslut meddelas om provanställningen ska avslutas.
• Timanställning är egentligen inte en egen anställningsform utan avser oftast en tidsbegränsad anställning där arbetstid och lön bestäms per timme.
• Intermittent anställning, även kallad behovsanställning, innebär att du bara arbetar när du kallas in. Varje arbetspass ses då som ett eget tillfälligt anställningstillfälle.

Månadslön innebär att du får en fast lön varje månad. Om du börjar eller avslutar din anställning mitt i en månad betalas dock endast lön för de dagar du faktiskt är anställd under den aktuella månaden.

Detta kallas daglön och är en beräkning av den fasta månadslönen utifrån hur stor del av månaden du arbetat.